En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.)

Verifierat faktum

Betänkande: 2022/23:KU8
Utskott: Konstitutionsutskottet
Publicerat: 17 november 2022
Beslut: 23 november 2022
Reservationer: 1

Riksdagens sammanfattning

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:
Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet
Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret
Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet
Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen
Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks
Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven
Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.
Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.
Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Förslagspunkter

Utskottet delar upp sitt förslag till beslut i punkter. Ledamöter i utskottet som inte håller med kan lämna en reservation, alltså ett motförslag (riksdagen.se, Från förslag till lag).

4 förslagspunkter i de hämtade uppgifterna. Ordning: punktnummer. Reservationer och övriga yttranden visas med den typ och det nummer riksdagen anger. Partierna som riksdagen knyter till varje post visas i ordningen partinamn, A–Ö, samma som i rösttabellerna.

Förslagspunkter, ordning: punktnummer
Punkt	Rubrik	Beslutsform	Beslut enligt	Reservationer och övriga yttranden
1	Vilande förslag Utskottets förslag till beslut Riksdagen antar slutligt de vilande förslagen i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen.	Acklamation	Utskottets förslag	–
2	En ny riksbankslag Utskottets förslag till beslut Riksdagen antar regeringens förslag till lag om Sveriges riksbank med den ändringen att 2 kap. 4 och 5 §§, 3 kap. 12 §, 9 kap. 4 §, 10 kap. 6 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2021/22:169 punkt 9.2 och 2021/22:215 punkt 38.2 och bifaller delvis proposition 2021/22:41 punkt 3.	Acklamation	Utskottets förslag	–
3	Ändringar i den nya riksbankslagen Utskottets förslag till beslut Riksdagen avslår motion 2021/22:4297 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1-3.	Omröstning Omröstningen finns inte i de hämtade uppgifterna.	Utskottets förslag	Reservation 1 (V)
4	Övriga lagförslag Utskottets förslag till beslut Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 2. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden, 3. lag om ändring i lagen (1982:1161) om vissa äldre sedlar, 4. lag om ändring i lagen (1988:1515) om äldre sedlar på tiotusen kronor, 5. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering, 6. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 7. lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre sedlar, 8. lag om ändring i lagen (1998:1404) om valutapolitik, 9. lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., 10. lag om ändring i lagen (2004:864) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel, 11. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 12. lag om ändring i budgetlagen (2011:203), 13. lag om ändring i lagen (2012:674) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel med den ändringen att ordet "äldre" ska införas i ingressen mellan "vissa" och "sedlars", 14. lag om ändring i lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, 15. lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna med den ändringen att i 3 § punkt 15 dels uttrycket "99-101," ska utgå, dels uttrycket "430" ska bytas ut mot "430-430b", 16. lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, 17. lag om ändring i lagen (2014:1030) om vissa sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel, 18. lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:41 punkterna 4-15, 17 och 19-21 samt bifaller delvis proposition 2021/22:41 punkterna 16 och 18.	Acklamation	Utskottets förslag	–

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

1 omröstning i de hämtade uppgifterna. Hur övriga punkter beslutades framgår av förslagspunkterna ovan.

Punkt 3, sakfrågan

23 november 2022 · Omröstningen hos riksdagen

Röster totalt
Ja	Nej	Avstår	Frånvarande
279	20	0	50

Röster per parti, ordning: partinamn, A–Ö
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
Centerpartiet (C)	20	0	4
Kristdemokraterna (KD)	16	0	3
Liberalerna (L)	13	0	3
Miljöpartiet (MP)	15	0	3
Moderaterna (M)	59	0	9
Socialdemokraterna (S)	93	0	14
Sverigedemokraterna (SD)	63	0	10
Vänsterpartiet (V)	0	20	4

Förslag som betänkandet behandlar

3 propositioner och 1 motion i de hämtade uppgifterna. En proposition är ett förslag från regeringen. En motion är ett förslag från en eller flera ledamöter (riksdagen.se, Från förslag till lag). Ordning: propositioner, sedan motioner, sedan övriga dokument; inom varje grupp riksmöte och nummer.

Proposition 2021/22:41 – En ny riksbankslag
Proposition 2021/22:169 – Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter
Proposition 2021/22:215 – En ny lag om företagsrekonstruktion
Motion 2021/22:4297 – med anledning av prop. 2021/22:41 En ny riksbankslag av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V)