Så fungerar riksdagen

Här beskriver vi kort vad riksdagen gör och hur den arbetar. Texten finns också som lättläst. Allt bygger på riksdagens egna beskrivningar på riksdagen.se.

Ledamöter och val

Riksdagen har 349 ledamöter. De väljs vart fjärde år i allmänna val. Valet hålls den andra söndagen i september. För att bli ledamot måste man ha rösträtt och vara nominerad av ett politiskt parti.

Under mandatperioden 2026–2030, alltså de fyra åren mellan valen 2026 och 2030, finns åtta partier i riksdagen.

Källor: Arbetet i riksdagen, Demokrati (riksdagen.se).

Vad riksdagen gör

Riksdagen har flera uppgifter. Bland annat:

• Beslutar om lagar. Riksdagen beslutar om nya lagar och om ändringar i lagar.
• Beslutar om statens budget. Riksdagen bestämmer statens utgifter och inkomster.
• Kontrollerar regeringen. Riksdagen kontrollerar hur regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete.
• Arbetar med EU-frågor och påverkar utrikespolitiken.

Källor: Riksdagens uppgifter, Från förslag till lag (riksdagen.se).

Kammaren, talmannen och utskotten

I kammaren debatterar ledamöterna, och där fattar riksdagen sina beslut.

Talmannen leder riksdagens arbete i samråd med gruppledarna.

I utskotten förbereds de beslut som riksdagen fattar. Det finns 15 utskott. Varje utskott har sina egna ansvarsområden. Det finns till exempel Skatteutskottet, Försvarsutskottet och Utbildningsutskottet. Riksdagen beskriver utskotten som en miniriksdag: hur platserna i ett utskott fördelas mellan partierna speglar fördelningen i riksdagen.

Källor: Arbetet i riksdagen, Utskotten och EU-nämnden, Från förslag till lag (riksdagen.se).

Hur ett lagförslag blir ett beslut

1. Ett lagförslag kommer till riksdagen. Oftast kommer det från regeringen och kallas då proposition. Ledamöter kan också lämna förslag. De kallas motioner. Förslag kan också komma från ett utskott.
2. Förslaget skickas till det utskott som ansvarar för frågan. Utskottet går igenom förslaget. Det kallas beredning.
3. Utskottet skriver ett förslag till beslut, ett betänkande. Förslaget bygger på vad majoriteten i utskottet tycker. Ledamöter som inte håller med kan lämna en reservation, alltså ett motförslag.
4. Ärendet tas upp i kammaren. Om partierna tycker olika blir det oftast debatt.
5. Riksdagen fattar beslut. Det sker antingen genom omröstning med knappar i ledamöternas bänkar, eller genom acklamation. Vid acklamation frågar talmannen om kammaren säger ja till utskottets förslag. Om ingen ledamot invänder är svaret ja.
6. Riksdagen meddelar beslutet till regeringen. Regeringen ser sedan till att beslutet genomförs.

Källa: Från förslag till lag (riksdagen.se).

Se även Riksdagens beslut.

Hur riksdagen kontrollerar regeringen

Riksdagen har flera sätt att kontrollera regeringen:

• Konstitutionsutskottet (KU), ett av riksdagens 15 utskott, granskar att regeringen följer reglerna. Ledamöter kan anmäla en minister till KU.
• Frågor och interpellationer. Ledamöter ställer frågor till ministrarna, skriftligt eller muntligt i kammaren. En interpellation är en skriftlig fråga som ministern svarar på i kammaren, och sedan blir det debatt.
• Misstroendeförklaring. Om riksdagen inte har förtroende för statsministern eller en minister kan riksdagen tvinga regeringen eller ministern att avgå.
• Justitieombudsmannen (JO) är en myndighet under riksdagen. Alla som anser att de eller någon annan har behandlats fel av en myndighet kan anmäla det till JO.
• Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Den granskar hur statens pengar används.

Källor: Kontrollerar regeringen, Arbetet i riksdagen (riksdagen.se).

Statens budget

Regeringen lämnar sitt förslag till statens budget, budgetpropositionen, på hösten. Oppositionspartierna lämnar sedan sina motförslag. Riksdagen arbetar med förslagen och beslutar om budgeten i november och december.

Under ett valår börjar riksdagens arbetsår senare än vanligt. Då kan budgetpropositionen lämnas senare.

Källa: Beslutar om statens budget (riksdagen.se).