Subsidiaritetsprövning av direktivförslaget om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete
Verifierat faktum- Betänkande
- 2021/22:AU16
- Utskott
- Arbetsmarknadsutskottet
- Publicerat
- 22 februari 2022
- Beslut
- 2 mars 2022
- Reservationer
- 1
Hela betänkandet hos riksdagen
Riksdagens sammanfattning
EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag om bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter för de som arbetar via digitala plattformar. Förslaget innehåller bland annat kriterier för när ett plattformsföretag ska ses som arbetsgivare. Om kriterierna gör att en person ska anses vara anställd så ska denne också få de rättigheter och sociala förmåner som arbetstagare har rätt till.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.
Riksdagen anser att en anställningpresumtion i förslaget ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet och att förslaget är feltänkt. Det riskerar att få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringssystemet vilket riksdagen menar är oacceptabelt.
Riksdagen befarar att förslaget om det antas kommer att få långtgående konsekvenser för befintliga plattformsföretag och för hela den så kallade gigekonomin. EU-förslaget underminerar arbetsmarknadens parters självbestämmande och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Riksdagen menar vidare att det föreslagna regelverket avsevärt kommer att försvåra möjligheten att driva företag då det innebär en orimlig administrativ börda.
Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.
Omröstningar
En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.
1 omröstning i de hämtade uppgifterna. Punkter som saknas i listan har ingen omröstning i de hämtade uppgifterna.
Punkt 1, sakfrågan
2 mars 2022 · Omröstningen hos riksdagen
| Ja | Nej | Avstår | Frånvarande |
|---|---|---|---|
| 133 | 160 | 0 | 56 |
| Parti | Ja | Nej | Avstår | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| Centerpartiet (C) | 0 | 28 | 0 | 3 |
| Kristdemokraterna (KD) | 0 | 17 | 0 | 5 |
| Liberalerna (L) | 14 | 0 | 0 | 6 |
| Miljöpartiet (MP) | 12 | 0 | 0 | 4 |
| Moderaterna (M) | 0 | 60 | 0 | 10 |
| Socialdemokraterna (S) | 86 | 0 | 0 | 14 |
| Sverigedemokraterna (SD) | 0 | 55 | 0 | 7 |
| Utan partibeteckning | 1 | 0 | 0 | 0 |
| Vänsterpartiet (V) | 20 | 0 | 0 | 7 |