← Riksdagens beslut 2017/18

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande

2017/18:JuU1

Utskott

Justitieutskottet

Publicerat

6 december 2017

Beslut

6 december 2017

Reservationer

54

Hela betänkandet hos riksdagen

Riksdagens sammanfattning

45,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar, 24,5 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Drygt 8,6 miljarder kronor går till Kriminalvården och Sveriges domstolar får 5,6 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen riktade också elva uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen uppmanas att:

se till att tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet tas fram

göra en översyn av Rekryteringsmyndighetens verksamhet med målsättningen att förbättra rekryteringen till polisutbildningen

arbeta för en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet

arbeta för en ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden

utreda och införa en särskild brottskod för brott med hedersmotiv

kartlägga brottsutvecklingen över tid och analysera motåtgärder när det gäller angrepp på så kallad blåljuspersonal, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal

ta fram en samlad strategi för att höja kunskapen i hela rättsväsendet när det gäller IT-relaterad brottslighet

arbeta för ökad kompetens inom rättsväsendet när det gäller arbetet mot människohandel med barn

stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott

se till att polisens återkoppling till brottsutsatta förbättras när det gäller information om brottsutredningen och det stöd som brottsoffer kan få tillgång till

säkerställa att samtliga personer i rättsväsendet som hör eller förhör barn har genomgått en särskild utbildning.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

5 omröstningar i de hämtade uppgifterna. Punkter som saknas i listan har ingen omröstning i de hämtade uppgifterna.