Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Verifierat faktum

Betänkande: 2025/26:KU5
Utskott: Konstitutionsutskottet
Publicerat: 18 december 2025
Beslut: –
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2024. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.
Under 2024 lämnades totalt 45 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Miljö- och jordbruksutskottet prövade flest förslag, följt av justitieutskottet och utrikesutskottet.
Sex av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. De motiverande yttrandena 2024 lämnades på förslag av skatteutskottet, justitieutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
Utskottet konstaterar att riksdagen även i år stod för flest motiverade yttranden av de nationella parlamenten inom EU. Utskottet anser att det är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament tillvaratar möjligheten att kontrollera tillämpligheten av subsidiaritetsprincipen. Utskottet framhåller att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.
I vissa frågor har EU-länderna lämnat över befogenheten att ta beslut till EU, så kallad exklusiv befogenhet. Utskottet konstaterar att det av en dom från EU-domstolen framgår att EU, vid sidan av de exklusiva befogenheterna, kan ha vissa ytterligare befogenheter som innebär att subsidiaritetsprincipen inte alltid används. Utskottet understryker att frågan om huruvida en befogenhet endast kan utövas av EU bör bedömas från fall till fall av EU-ländernas parlament. EU-kommissionens bedömning av detta bör inte gälla automatiskt.
Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har riksdagen subsidiaritetsprövat totalt 1 350 förslag. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot knappt 8 procent av förslagen.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning i de hämtade uppgifterna ännu.