Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag

Verifierat faktum

Betänkande: 2025/26:FiU33
Utskott: Finansutskottet
Publicerat: 24 mars 2026
Beslut: 1 april 2026
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

Brottsbekämpande myndigheter ska kunna vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att hämta in information om en persons användning av e-legitimation mot finansiella företag. Syftet med förslaget är enligt regeringen att förebygga, förhindra och upptäcka allvarligare brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
En e-legitimation är en elektronisk identitetshandling som kan användas för att identifiera innehavaren på distans. På den svenska marknaden finns i dagsläget ett flertal privata aktörer som tillhandahåller e-legitimationstjänster.
Även uppgiftsskyldigheten hos företag som tillhandahåller kryptotillgångar och kryptorelaterade tjänster ska utökas. Uppgiftsskyldigheten innebär att brottsbekämpande myndigheter har rätt att ta del av information om enskildas förhållanden som finns hos företag som annars omfattas av tystnadsplikt.
De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Förslagspunkter

Utskottet delar upp sitt förslag till beslut i punkter. Ledamöter i utskottet som inte håller med kan lämna en reservation, alltså ett motförslag (riksdagen.se, Från förslag till lag).

1 förslagspunkt i de hämtade uppgifterna. Ordning: punktnummer. Reservationer och övriga yttranden visas med den typ och det nummer riksdagen anger. Partierna som riksdagen knyter till varje post visas i ordningen slumpad ordning, ny vid varje besök, samma som i rösttabellerna.

Förslagspunkter, ordning: punktnummer
Punkt	Rubrik	Beslutsform	Beslut enligt	Reservationer och övriga yttranden
1	Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag Utskottets förslag till beslut Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag, 2. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, 3. lag om ändring i lagen (2024:114) om clearing och avveckling av betalningar, 4. lag om ändring i lagen (2024:1159) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:126 punkterna 1-4.	Acklamation	Utskottets förslag	–

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning om betänkandet i de uppgifter från riksdagens öppna data som hämtats till den här sidan.

Förslag som betänkandet behandlar

1 proposition i de hämtade uppgifterna. En proposition är ett förslag från regeringen. En motion är ett förslag från en eller flera ledamöter (riksdagen.se, Från förslag till lag). Ordning: propositioner, sedan motioner, sedan övriga dokument; inom varje grupp riksmöte och nummer.

Proposition 2025/26:126 – Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag