Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk
Verifierat faktum- Betänkande
- 2023/24:UbU3
- Utskott
- Utbildningsutskottet
- Publicerat
- 8 november 2023
- Beslut
- 15 november 2023
- Reservationer
- 1
Hela betänkandet hos riksdagen
Riksdagens sammanfattning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elever i gymnasieskolan som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning utan krav på att eleven har förkunskaper i språket.
De nya reglerna ska gälla både gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan och innebär att gymnasieelever nu får samma möjlighet till modersmålsundervisning som elever i grundskolan.
Beslutet innehåller även en ändring av benämningen på det dokument som en elev ska få efter att ha genomfört en utbildning i den anpassade gymnasieskolan. Dokumentet ska benämnas gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola.
De nya reglerna om modersmålsundervisning börjar gälla gymnasieutbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Den nya benämningen av gymnasiebevis i anpassad gymnasieskola börjar gälla den 1 januari 2024.
Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.
Förslagspunkter
Utskottet delar upp sitt förslag till beslut i punkter. Ledamöter i utskottet som inte håller med kan lämna en reservation, alltså ett motförslag (riksdagen.se, Från förslag till lag).
2 förslagspunkter i de hämtade uppgifterna. Ordning: punktnummer. Reservationer och övriga yttranden visas med den typ och det nummer riksdagen anger. Partierna som riksdagen knyter till varje post visas i ordningen slumpad ordning, ny vid varje besök, samma som i rösttabellerna.
| Punkt | Rubrik | Beslutsform | Beslut enligt | Reservationer och övriga yttranden |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Regeringens lagförslagUtskottets förslag till beslutRiksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i skollagen (2010:800). Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:132 punkterna 1 och 2. | Acklamation | Utskottets förslag | – |
| 2 | Särskilt om uppföljning av reformerUtskottets förslag till beslutRiksdagen avslår motionerna 2023/24:219 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt 2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 20. | Acklamation | Utskottets förslag | Reservation 1 (MP) |
Omröstningar
En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.
Det finns ingen omröstning om betänkandet i de uppgifter från riksdagens öppna data som hämtats till den här sidan.
Förslag som betänkandet behandlar
1 proposition och 2 motioner i de hämtade uppgifterna. En proposition är ett förslag från regeringen. En motion är ett förslag från en eller flera ledamöter (riksdagen.se, Från förslag till lag). Ordning: propositioner, sedan motioner, sedan övriga dokument; inom varje grupp riksmöte och nummer.
- Proposition 2022/23:132 – Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk
- Motion 2023/24:219 – med anledning av prop. 2022/23:132 Utökad rätt för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan att läsa nationella minoritetsspråk av Camilla Hansén m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2451 – Utbildning och forskning för ett hållbart samhälle av Camilla Hansén m.fl. (MP)