Uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2023

Verifierat faktum

Betänkande: 2023/24:FiU24
Utskott: Finansutskottet
Publicerat: 12 juni 2024
Beslut: 19 juni 2024
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2023. Sammantaget är utskottets bedömning att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet om 2 procent. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året var inflationstakten nära målet.
Inflationen sjönk från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023. Att inflationen föll så snabbt berodde till stor del på att energipriserna sjönk, men också ökningstakten i tjänstepriserna, som i större utsträckning avspeglar det inhemska konjunkturläget, vände ned under året. Inflationens nedgång berodde även på den stramare penningpolitiken som fördes och kommunikationen i samband med besluten.
Riksbanken höjde under året styrräntan i fyra steg, från 2,5 till 4 procent, samtidigt som penningpolitiken också stramades åt genom Riksbankens beslut att sälja statsobligationer i en snabbare takt än tidigare. Den stramare penningpolitiken har dämpat den ekonomiska aktiviteten och resursutnyttjandet och därmed bidragit till en något högre arbetslöshet. Men samtidigt hade det enligt utskottet varit värre att låta den höga inflationen bita sig fast, eftersom det skulle försämra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.
Även om Riksbankens kommunikation generellt varit god finns ett par områden där utskottet menar att kommunikationen kunde ha varit tydligare. Det första gäller Riksbankens räntebanor, som under 2023 avvek kraftigt från marknadens förväntningar om styrräntan. Om räntebanan ofta uppfattas som osannolik finns risk för att den tappar rollen som penningpolitiskt verktyg. Utskottet anser också att det fanns otydligheter i Riksbankens kommunikation av beslutet om att valutasäkra en del av valutareserven.
Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2023.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Förslagspunkter

Utskottet delar upp sitt förslag till beslut i punkter. Ledamöter i utskottet som inte håller med kan lämna en reservation, alltså ett motförslag (riksdagen.se, Från förslag till lag).

1 förslagspunkt i de hämtade uppgifterna. Ordning: punktnummer. Reservationer och övriga yttranden visas med den typ och det nummer riksdagen anger. Partierna som riksdagen knyter till varje post visas i ordningen slumpad ordning, ny vid varje besök, samma som i rösttabellerna.

Förslagspunkter, ordning: punktnummer
Punkt	Rubrik	Beslutsform	Beslut enligt	Reservationer och övriga yttranden
1	Finansutskottets uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2023 Utskottets förslag till beslut Riksdagen godkänner det som utskottet anför om penningpolitiken 2023.	Acklamation	Utskottets förslag	–

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning om betänkandet i de uppgifter från riksdagens öppna data som hämtats till den här sidan.