Ett teknikneutralt krav på underskrift av regeringsbeslut (vilande grundlagsförslag)

Verifierat faktum

Betänkande: 2022/23:KU9
Utskott: Konstitutionsutskottet
Publicerat: 17 november 2022
Beslut: 23 november 2022
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag som innebär att det ska bli möjligt att hantera regeringens beslut digitalt. I dag måste beslut från regeringen skrivas under av statsministern eller annat statsråd med penna på papper för att de ska gälla. Ändringen innebär att besluten ska kunna bli gällande även på andra sätt, så länge höga krav på säkerhet uppfylls.
Förslaget om ändring i regeringsformen är ett så kallat vilande grundlagsförslag. Ett vilande grundlagsförslag innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022, då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.
Lagändringen föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Förslagspunkter

Utskottet delar upp sitt förslag till beslut i punkter. Ledamöter i utskottet som inte håller med kan lämna en reservation, alltså ett motförslag (riksdagen.se, Från förslag till lag).

1 förslagspunkt i de hämtade uppgifterna. Ordning: punktnummer. Reservationer och övriga yttranden visas med den typ och det nummer riksdagen anger. Partierna som riksdagen knyter till varje post visas i ordningen slumpad ordning, ny vid varje besök, samma som i rösttabellerna.

Förslagspunkter, ordning: punktnummer
Punkt	Rubrik	Beslutsform	Beslut enligt	Reservationer och övriga yttranden
1	Vilande förslag Utskottets förslag till beslut Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen.	Acklamation	Utskottets förslag	–

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning om betänkandet i de uppgifter från riksdagens öppna data som hämtats till den här sidan.