Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Verifierat faktum

Betänkande: 2022/23:KU5
Utskott: Konstitutionsutskottet
Publicerat: 20 januari 2023
Beslut: –
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2021. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.
Under 2021 lämnades totalt 79 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om miljöfrågor, transportfrågor och frågor om folkhälsa.
Tre av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om EU:s sociala klimatfond, ett förslag om ändringar i EU:s momsdirektiv samt ett förslag om förnybara energikällor. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 054 förslag lämnats till riksdagen. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 79 förslag, vilket är knappt 7 procent av förslagen som lämnats till riksdagen. Tre av de 1 054 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Inget av förslagen som kontrollerades under 2021 ledde dock till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning i de hämtade uppgifterna ännu.