Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om införandet av ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor i bolagssektorn
Verifierat faktum- Betänkande
- 2021/22:SkU34
- Utskott
- Skatteutskottet
- Publicerat
- 16 juni 2022
- Beslut
- 22 juni 2022
- Reservationer
- 0
Hela betänkandet hos riksdagen
Riksdagens sammanfattning
EU-kommissionen har lämnat förslag på nya regler om skatteavdrag för företag. Syftet är att minska den snedvridning som kommissionen anser finns när företag finansieras med lån i stället för med eget kapital. Enligt förslaget ska det införas ett avdrag för kostnaden för finansiering med eget kapital. Det ska också införas en begränsning i möjligheten att göra avdrag för räntekostnader. Förslaget omfattar alla företag i EU som är skyldiga att betala bolagsskatt. Finansiella företag omfattas dock inte av åtgärderna.
Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.
Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter landets egna förutsättningar. Riksdagen anser att medlemsländerna är bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Sammanfattningsvis anser riksdagen att kommissionen inte har visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Kommissionen har heller inte tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.
Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.
Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.
Omröstningar
En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.
Det finns ingen omröstning om betänkandet i de uppgifter från riksdagens öppna data som hämtats till den här sidan.