Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Verifierat faktum- Betänkande
- 2021/22:SfU1
- Utskott
- Socialförsäkringsutskottet
- Publicerat
- 10 december 2021
- Beslut
- 15 december 2021
- Reservationer
- 1
Hela betänkandet hos riksdagen
Riksdagens sammanfattning
Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.
Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.
Omröstningar
En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.
1 omröstning i de hämtade uppgifterna. Punkter som saknas i listan har ingen omröstning i de hämtade uppgifterna.
Punkt 1, sakfrågan
15 december 2021 · Omröstningen hos riksdagen
| Ja | Nej | Avstår | Frånvarande |
|---|---|---|---|
| 278 | 25 | 0 | 46 |
| Parti | Ja | Nej | Avstår | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| Utan partibeteckning | 0 | 1 | 0 | 0 |
| Liberalerna (L) | 18 | 0 | 0 | 2 |
| Centerpartiet (C) | 28 | 0 | 0 | 3 |
| Socialdemokraterna (S) | 87 | 0 | 0 | 13 |
| Moderaterna (M) | 59 | 0 | 0 | 11 |
| Vänsterpartiet (V) | 0 | 24 | 0 | 3 |
| Miljöpartiet (MP) | 11 | 0 | 0 | 5 |
| Kristdemokraterna (KD) | 20 | 0 | 0 | 2 |
| Sverigedemokraterna (SD) | 55 | 0 | 0 | 7 |