En skyldighet att lämna uppgifter till Institutet för mänskliga rättigheter

Verifierat faktum

Betänkande: 2021/22:KU38
Utskott: Konstitutionsutskottet
Publicerat: 7 juni 2022
Beslut: 15 juni 2022
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

Statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att på begäran av Institutet för mänskliga rättigheter lämna uppgifter om vilka åtgärder som har gjorts i den egna verksamheten för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Riksdagen sa, med ett förtydligande, ja till regeringens förslag.
Institutet för mänskliga rättigheter är sedan 1 januari 2022 en ny myndighet under regeringen. Institutets övergripande uppgift är att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Uppgifter från statliga förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ingår i underlaget för institutets arbete.
Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna uppgifter om mänskliga rättigheter inte ska gälla för domstolsliknande nämnder eller sådana organ i förvaltningsmyndigheter som har domstolsliknande uppgifter. Skyldigheten ska inte heller gälla för Justitiekanslern eller Riksrevisionen. Det ska i lagtexten även förtydligas att Riksdagens ombudsmän på samma sätt som Justitiekanslern och Riksrevisionen inte omfattas av uppgiftsskyldigheten.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning om betänkandet i de uppgifter från riksdagens öppna data som hämtats till den här sidan.