Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter
Verifierat faktum- Betänkande
- 2021/22:KU19
- Utskott
- Konstitutionsutskottet
- Publicerat
- 6 maj 2022
- Beslut
- 11 maj 2022
- Reservationer
- 0
Hela betänkandet hos riksdagen
Riksdagens sammanfattning
För att stärka skyddet för Sveriges säkerhet föreslår riksdagsstyrelsen lagändringar när det gäller säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter. De handlar bland annat om följande:
Riksdagens myndigheter ska vid behov granska om reglerna för säkerhetsskyddet i den egna verksamheten följs.
En säkerhetsskyddschef ska finnas i Riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Myndigheterna blir skyldiga att skyndsamt anmäla säkerhetshotande händelser och verksamhet till Säkerhetspolisen.
Myndigheterna ska ingå avtal om säkerhetsskydd i fler situationer än i dag.
Myndigheterna ska göra en särskild bedömning av säkerhetsskyddet och pröva om det är lämpligt att lägga ut kontrakt som kräver avtal om säkerhetsskydd.
Tystnadsplikt för partikanslianställda införs om de har fått del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter när de deltar i riksdagens eller Riksdagsförvaltningens säkerhetskänsliga verksamhet.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.
Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.
Omröstningar
En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.
Det finns ingen omröstning om betänkandet i de uppgifter från riksdagens öppna data som hämtats till den här sidan.