Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Verifierat faktum

Betänkande: 2021/22:KU10
Utskott: Konstitutionsutskottet
Publicerat: 16 september 2021
Beslut: –
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av de delar som granskats.
Som en del i granskningen har konstitutionsutskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2020 och noterar att det i många fall varit ett kort tidsspann mellan det att beslut om en författning tagits till dess att författningen börjat gälla. Många av dessa fall går att koppla till coronapandemin och att ett snabbt agerande krävts för att begränsa smittspridningen. Utskottet framhåller dock att det även i sådana situationer är önskvärt att upprätthålla ett visst tidsspann, särskilt i de fall det rör sig om föreskrifter som innebär att verksamheter behöver ställa om och som kräver långtgående anpassningar av enskilda.
KU har också granskat vissa förvaltningsärenden, så kallade gruvärenden som handläggs inom Näringsdepartementet. Utskottet anser bland annat att många av ärendena har omotiverat lång handläggningstid. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.
Ett annat område som granskats är regeringens kollektiva beslutsfattande under coronapandemin. Pandemin gjorde att behovet av extra regeringssammanträden var ovanligt stort under 2020 och KU har noterat att fler ministrar var närvarande vid de ordinarie än vid de extra regeringssammanträdena. Regeringen fattar sina beslut kollektivt och KU framhåller att det därför är viktigt att ministrar i möjligaste utsträckning deltar även i extra regeringssammanträden. Detta även om det alltid måste vara möjligt för en regering att vid behov snabbt kunna fatta beslut, om så med ett färre antal statsråd än vanligt närvarande.
En annan granskning gäller regeringens kontroll och samordning av föreskrifter som meddelats under coronapandemin. Covid-19-lagen innebär att riksdagen delegerat rätten att meddela covidrelaterade föreskrifter till regeringen, som i sin tur i vissa delar kan delegera vidare rätten till myndigheter och kommuner. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att få fram en samlad bild och åstadkomma samordning, exempelvis att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att föra en förteckning över föreskrifter som har meddelats. Utskottet framhåller att dessa åtgärder är viktiga för att få en samlad bild av hur omfattande ingreppen är i grundläggande fri- och rättigheter.
Remissväsendets utveckling över tid har också granskats av utskottet. Genomgången visar att antalet remissinstanser har ökat över tid och utvecklingen har gått mot att myndigheterna har fått fler remisser att svara på. Utskottet anför att remisslistor inte får fastställas slentrianmässigt och att behovet av att remittera till en instans måste prövas i varje enskilt fall. Möjligheten att begränsa remisserna bör kunna användas i större utsträckning för att därmed minska risken att remissinstanserna blir överbelastade.
Konstitutionsutskottet redogör också för regeringsskiftet juni-juli 2021 men redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Regeringsskiftet under november 2021 har inte tagits med i granskningen.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning i de hämtade uppgifterna ännu.