Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändrat beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel

Verifierat faktum

Betänkande: 2021/22:FiU31
Utskott: Finansutskottet
Publicerat: 24 februari 2022
Beslut: 2 mars 2022
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas tre nya typer av egna medel, det vill säga tre nya intäktskällor till EU:s budget. Dessa egna medel föreslås baseras på
EU:s handel med utsläppsrätter, där intäkterna i dag fördelas till medlemsstaterna men där 25 procent istället föreslås gå till EU:s budget
mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
beskattningen av vissa stora multinationella företags så kallade residualvinster, det vill säga den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal. Detta tredje egna medel bygger på att en överenskommelse inom OECD om internationella skatteregler genomförs i EU.
Intäkterna från de nya egna medlen ska bland annat användas för att betala skulderna efter det stora återhämtningspaketet som infördes för att mildra effekterna av coronapandemin i medlemsländerna.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen anser att kommissionens förslag inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det är alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Speciellt kritiskt ställer sig riksdagen till den del av förslaget som gäller att en del av skatten på vissa stora företags residualvinster (den del av vinsten som överstiger 10 procents vinstmarginal) skulle gå till EU-budgeten.
Riksdagen anser också att det går att nå de uppsatta målen med förslagen på andra sätt. I första hand genom att omfördela pengar inom EU-budgeten och i andra hand inom ramen för det nuvarande systemet för egna medel.
Mot bakgrund av detta invänder riksdagen mot kommissionens förslag genom ett så kallat motiverat yttrande.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning om betänkandet i de uppgifter från riksdagens öppna data som hämtats till den här sidan.