← Riksdagens beslut 2018/19

Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur

Verifierat faktum
Betänkande
2018/19:TU18
Utskott
Trafikutskottet
Publicerat
7 juni 2019
Beslut
18 juni 2019
Reservationer
3

Hela betänkandet hos riksdagen

Riksdagens sammanfattning

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag

arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar

tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

1 omröstning i de hämtade uppgifterna. Punkter som saknas i listan har ingen omröstning i de hämtade uppgifterna.

Punkt 1, sakfrågan

18 juni 2019 · Omröstningen hos riksdagen

Röster totalt
JaNejAvstårFrånvarande
1311048925
Röster per parti, ordning: slumpad ordning, ny vid varje besök
PartiJaNejAvstårFrånvarande
Sverigedemokraterna (SD)00620
Utan partibeteckning0001
Moderaterna (M)64006
Liberalerna (L)17002
Kristdemokraterna (KD)20002
Socialdemokraterna (S)09208
Miljöpartiet (MP)11203
Vänsterpartiet (V)00271
Centerpartiet (C)29002