Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur
Verifierat faktum- Betänkande
- 2018/19:TU18
- Utskott
- Trafikutskottet
- Publicerat
- 7 juni 2019
- Beslut
- 18 juni 2019
- Reservationer
- 3
Hela betänkandet hos riksdagen
Riksdagens sammanfattning
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.
Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst
Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.
Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.
Riksdagen uppmanade därför regeringen att:
vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.
Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.
Omröstningar
En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.
1 omröstning i de hämtade uppgifterna. Punkter som saknas i listan har ingen omröstning i de hämtade uppgifterna.
Punkt 1, sakfrågan
18 juni 2019 · Omröstningen hos riksdagen
| Ja | Nej | Avstår | Frånvarande |
|---|---|---|---|
| 131 | 104 | 89 | 25 |
| Parti | Ja | Nej | Avstår | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| Sverigedemokraterna (SD) | 0 | 0 | 62 | 0 |
| Utan partibeteckning | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Moderaterna (M) | 64 | 0 | 0 | 6 |
| Liberalerna (L) | 17 | 0 | 0 | 2 |
| Kristdemokraterna (KD) | 20 | 0 | 0 | 2 |
| Socialdemokraterna (S) | 0 | 92 | 0 | 8 |
| Miljöpartiet (MP) | 1 | 12 | 0 | 3 |
| Vänsterpartiet (V) | 0 | 0 | 27 | 1 |
| Centerpartiet (C) | 29 | 0 | 0 | 2 |