Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2016

Verifierat faktum

Betänkande: 2017/18:JuU10
Utskott: Justitieutskottet
Publicerat: 8 mars 2018
Beslut: 14 mars 2018
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2016. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till skydd för privatliv.
Under 2016 gavs knappt 10 500 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är fler än 2015 och 2014.
Säkerhetspolisen fattade totalt 307 beslut om hemliga tvångsmedel, med stöd av bestämmelserna i rättegångsbalken och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott, vilket är en minskning jämfört med 2015.
Riksdagen håller med regeringen om att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att de hemliga tvångsmedlen inneburit en reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning om betänkandet i de uppgifter från riksdagens öppna data som hämtats till den här sidan.