Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Verifierat faktum

Betänkande: 2016/17:KU5
Utskott: Konstitutionsutskottet
Publicerat: 17 oktober 2016
Beslut: –
Reservationer: 0

Riksdagens sammanfattning

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2015. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 21 subsidiaritetsprövningar under 2015 och fann att ett EU-förslag stred mot principen.
Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2015 utfärdades inga gula kort.
Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar. Annars kan subsidiaritetsprövningarna förlora i betydelse. Detta utifrån att det finns exempel där förhandlingar i rådet inleddes - och medlemsländerna enades om ett kompromissförslag - innan tiden för prövningen hade löpt ut.

Texten är riksdagens egen sammanfattning, återgiven ordagrant men utan formatering.

Omröstningar

En votering är en omröstning i kammaren. En ledamot kan begära omröstning. Om ingen ledamot invänder mot utskottets förslag fattas beslutet utan omröstning, så kallad acklamation. Vid en omröstning läses först en voteringsproposition upp, som anger om ja eller nej gäller utskottets förslag eller en reservation (riksdagen.se, Ordbok). Vad ja och nej betyder i en viss omröstning framgår därför av riksdagens sida om omröstningen.

Det finns ingen omröstning i de hämtade uppgifterna ännu.